Popcorn

Varje del av Poppy är en solskenshistoria

Nu har jag smält helgens bravader och funderat en hel del. Känslomässigt har det varit en berg- och dalbana. Från minnen med sorg, rädsla och oro till sprudlande glädje.

För er som inte vet så var Poppy tänkt att vara min avelshane. Jag köpte honom hos underbara Anitha i Sundsvall, SE*Stellani’s och såg så fram mot att få honom till mina tjejer.

Förra året så blev Poppy sjuk. Han fick urinsten och fick akutopereras. Ni kan läsa om hela historien här. Jag var inte säker på om han skulle överleva. Han fick göra tre operationer på fem dagar. Han gick ner från 3,9 kg till 2,3 kg. När jag besökte honom så såg han så ynklig ut. Jag grät varje gång jag hälsade på honom. Tänkte att det kanske var sista gången.

Men min lilla kille var stark. Han klarade sig igenom det och han hade en lång rehabilitering. Under denna period hade jag två kullar kattungar också. En som precis som skulle flytta hemifrån och en som var nykläckt. Jag var så rädd för att förlora min lilla kille.

Kastrat eller inte, för mig spelade det ingen roll. Huvudsaken var att han levde. Han är en del av min familj och det fanns så klart inte en tanke på att han skulle bli omplacerad någon annanstans. Han hör ju hemma här hos oss.

Jag kommer aldrig omplacera några av mina katter om det inte är så att de inte trivs här. Då är det skillnad. Alla katter förtjänar ett hem där de kan känna sig trygga och må bra. Har jag ett hem med bara kastrater så har jag. Huvudsaken är att alla mår bra.

Poppy mår bra nu, men har fortfarande problem med urinsten och kommer alltid ha. När han blir stressad så får han problem igen och då får jag vara varsam så att han inte får stopp igen. Han blir stressad när Mazzy inte är som hon brukar, det vill säga när hon har kattungar.

Första gången jag ställde ut honom efter allt var förra året i Sundsvall. Då hade han fått lite päls. Domarna trodde han hade ”bikini”päls men sanningen var ju att han just hade fått tillbaka päls sedan operationen.

Nu ett år senare har han fått växa på sig. Att han skulle gå och ta hem BIS (Best in Show) både lördag och söndag var helt oväntat. Men ack så roligt! Att min lilla kille som har gått igenom så mycket ändå kan återhämta sig och anses vara så otroligt fin. Men framför allt är jag så glad för att han lever och mår bra. Att jag får ha honom i mitt liv. Bara det är en solskenshistoria i sig.

Tack alla ni som har stöttat oss på vägen! Ni är ovärderliga!

Jag passade på och låta fotograf Madelene Jonsson ta lite bilder på Poppy under lördagen. Det är jag jättetacksam för nu! Är så nöjd med bilderna. Visst ser han så stor ut? 😀

4 reaktioner på ”Varje del av Poppy är en solskenshistoria

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.