De senaste dagarna har jag hållit extra koll på lilla Blå. Han har inte riktigt hängt med i viktutvecklingen på samma sätt som sina syskon, och det är klart att det väcker uppmärksamheten hos en uppfödare. Min strategi blev enkel men effektiv – se till att Blå fick ostörd tid med mamma Cookie och rätt tutte med gott om mjölk.

Men hur distraherar man nyfikna kattungesyskon? Jo, med fotografering förstås! Gul och Grön fick kliva fram och posera, och de hade mer än fullt upp med den saken en god stund. Det gav Blå den lugna matstunden han behövde.
Och det lönade sig! När jag vägde Blå igen efteråt hade han gått upp fint. Pusten! Det är faktiskt inte ovanligt att kattungar går igenom en liten “stilleståndperiod” i vikten för att sedan ta fart igen – naturen har sina egna rytmer, och det gäller att ha tålamod och hålla koll.

Och så den eviga frågan – färg och kön?
Det är som bekant inte alltid enkelt i de tidiga veckorna! Jag lutar fortfarande åt att det är tre killar, men Cia – som är Loves uppfödare – tror att det är tjejer. Könsbestämning får vi helt enkelt återkomma till!

Färgmässigt är vi däremot mer överens: Grön är blå (helblå), medan Gul och Blå är lila. Sedan är det frågan om tabby-mönster. Grön visar mer och mer att han är helmaskad, det tycker jag mig se allt tydligare. När det gäller Gul och Blå – är de lilatabby? På Gul syns det, om än ibland lite svårt att avgöra med säkerhet. Men de är ju så himla små ännu, och som alltid – tiden får utvisa!.